Följ oss!

Besök oss på Facebook     linkedin-logo

Låter det intressant?

Kontakta oss gärna på det sätt du tycker är bekvämast.

Skicka mail
Eller ring 0706-360 162

 

Att lyssna är en konst. Del 2. PDF Skriv ut Skicka sidan

Vi har i ett tidigare nyhetsbrev berättat om vikten att lyssna för att skapa en dialog. Vi berättade om att vi lyssnar på andra, men ofta hör vi kanske inte vad personen säger? Vi lyssnar mera på vår åsikt om det som sägs än på det personen faktiskt säger, vilket innebär att vi lyssnar mera på oss själva och våra gamla föreställningar än på personen och vad han eller hon har att säga. Läs hela nyhetbrevet här.

I detta nyhetsbrev vill vi tala lite mera om att lyssna och hur känslor påverkar oss i dialog med andra.

Många av oss tycker att vi är ganska hyfsade på att kommunicera och kanske vi till och med får feedback på att vi är goda kommunikatörer. Hur kommer det sig då att vi stundtals misslyckas med vår kommunikation? Författaren och affärspsykiatern Mark Goulston har skrivit om flera intressanta anledningar.

Ofta beror en misslyckad kommunikation på en obalans mellan våra kommunikationsstilar. Någon föredrar att ventilera och andra föredrar att förklara. Personen som föredrar att ventilera uppfattar lätt personen som vill förklara som nedlåtande. Samtidigt upplever personen som föredrar att förklara personen som ventilerar som ytlig. Vi fastnar i vår bedömning i personens sätt att kommunicera och slutar att lyssna på vad personen verkligen säger.

dreamstime xs 33095890Mark Goulston beskriver att när vi möter beteenden som avviker från vårt eget beteende reagerar vi känslomässigt. Vår amygdala, den del av hjärnan som hanterar information från yttervärlden så som syn- och hörselintryck, "kidnappas" och vår reaktion blir att stänga av vår uppmärksamhet och förmåga att lyssna.

Att motstå denna reaktion kräver en stor ansträngning. I värsta fall förstärker vi våra naturliga beteenden och skapar mera frustration.

Hur stora blir då chanserna att vi lyssnar på den andra personen? Troligen ganska liten. Men då vi inte helt kan undvika dessa krockar i livet och vi endast kan ha kontroll över vårt eget beteende finns endast en lösning: Att utveckla sitt eget sätt att kommunicera och lyssna.

Även om våra känslor säger till oss att inte lyssna och att det är orimligt att vi ska behöva ändra vårt sätt för att andra ska förstå oss så kan vi gå emot den känslan. Så snart samtalet lugnat ner sig kommer våra känslor att avta och vi kan använda smartare strategier för att samtala med andra. Vinsterna är många! Genom att inte låta dina känslor sköta hela dialogen kommer du troligen att känna mer självrespekt och din självkänsla kommer att växa. Du kommer att kunna hålla huvudet kallt och vara lugn, samlad och centrerad. Kommunikation i situationer som tidigare frustrerade dig kommer fortsättningsvis inte ta en massa energi och du kommer att kunna lägga energi på annat än att hantera dina egna känslor. Och du når fram med ditt budskap.

Att hantera upprörda personer

dreamstime xs 41324208Många av oss bemöter upprörda personer genom att prata mera och förklara för dem hur vi menar. Det bästa sättet att möta en upprörd person är att istället be dem berätta för oss hur de tänker och känner.

Det är först när personen har fått berätta om sina känslor och tankar som de kan börja lyssna på det du har att säga.

Här följer några exempel på enkla frågor som vi kan ställa för att få personen att berätta för oss varför de är upprörda:

  • Vad är du mest frustrerad över?
  • Vad är du orolig för?
  • Vad behöver du i denna situation?

Det är viktigt att endast lyssna på personen och inte gå in i att försvara, förklara eller debattera när personen pratar. Försök att sätta dig in i personens perspektiv för ett ögonblick istället för att vässa på dina egna argument.

Avsluta samtalet med att bekräfta det du har hört, säg till exempel: "Nu förstår jag varför du är så frustrerad, arg eller orolig. Eftersom vi inte kan vända tillbaka tiden, låt oss slå våra kloka huvuden ihop och se hur vi kan lösa den här situationen. Okej?"

Extended DISC och kommunikationsstrategier

När vi använder Extended DISC kan vi undvika att våra möten med andra går så långt som till en konflikt. Genom att arbeta med Extended DISC i organisationen minskar riskerna för missförstånd och att vi retar oss på personers beteenden och sätt att kommunicera. Vi kommer istället att lättare få kontakt och mera effektivt kunna ta till oss information samt tolka och analysera den.

Resultatet blir att vi utvecklar ett situationsanpassat beteende där vi inte endast utgår från oss själva utan även tar hänsyn till andra personer. Genom att gå från ett spontant beteende till ett medvetet beteende utvecklar vi både våra beteendemässiga strategier och vår kommunikationsförmåga.

Extended DISC klassificerar inte personer som bra eller dåliga inte heller begränsar det personens förmåga att utvecklas. Verktyget ger inte höga eller låga poäng och mäter inte heller intelligens. Extended DISC ger dig en tydlig bild av och självinsikt om det som alla redan har sett, hur du kommunicerar och hur du beter dig.
Extended DISC historia och bakgrund

Skarmavbild 2015-03-04 kl. 13.01.19Carl G. Jung sa: "Du har förtjänat din personlighet, du har inte tagit emot den som en gåva". Vi har själva skapat dem vi är. Redan i vår barndom har våra föräldrar, släktingar och vänner "gjort sitt bästa" för att hjälpa oss att skapa vår personlighet. Dock har vi alla själva psykologiskt tagit de beslut som har format vår personlighet. De flesta beslut är tagna omedvetet utan att vi haft någon medvetenhet om det. Detta gör också att vi inte alltid är medvetna om potentialen vår personlighet erbjuder oss.

Extended DISC profiler bygger på DISC teorin, ett vida spritt koncept för att utforska människors beteende. Dock är det inte ett psykologiskt verktyg,

Extended DISC-systemet är baserat på en psykologisk teori som utvecklades på 1920-talet. Carl G. Jung skapade fundamentet för teorin i sin bok Die Psychologische Typen. Hans idé var att definiera två beteendeaxlar; känna av - intuition och tanke - känsla, och de fyra viktigaste beteendemönster som de skapar. Jungs arbete utvecklades ytterligare av William Moulton-Marston som definierade en fyrdimensionell beteendekarta. Resultatet blev fyra-kvadrantsmodellen som beskriver mänskligt beteende. Den är fortfarande populär och används av organisationer och företag för att utveckla individer.

Den ursprungliga referensramen utvecklades i slutet av 1940-talet och i början av 1950-talet. DISC-profilen har visat sig vara ett tydligt sätt att beskriva och analysera individers naturliga reaktion på yttre påverkan. Teorin har inga kategorier för bra eller dålig, det är med andra ord inte ett test där man lyckas eller misslyckas.

Vill du veta mera?

Vill du veta mera om hur du kan jobba med Extended DISC samt utveckla din kommunikation? Slå Carita en signal på 0706-360 162 eller maila till Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den .

 

 

© 2017. Extended DISC Sverige